Digital Transformation

Digitalisering är i huvudsak en mjuk fråga, med några synnerligen viktiga tekniska förutsättningar. Men, det är inte tekniken som gör det svårt. Det handlar snarare om vår förmåga att tänka lateralt, utanför våra normala komfortzoner samt att våga ifrågasätta etablerade sanningar och systemsamband.

Digitalisering utan innovation är svårt att föreställa sig. Även om det inte finns en enhetlig definition av begreppet innovation är det ändå uppenbart att det innebär att bryta mot det normala. Förändring av det vi redan gör skiljer sig avsevärt från förändringar som rör det vi inte gör. T.ex är en uppenbar fråga: Vem är ansvarig för det vi inte gör eller borde göra?

Digitaliseringen tar inte hänsyn till organisationsstrukturen, traditionella styrmodeller, befintliga affärsmodeller, kvalitets- och ledningssystem eller budgetprocesser. Och mycket av det som är möjligt är möjligt redan nu. Men ändå står många rådvilla. Var skall vi börja när ansvaret är otydligt? 

I Samspelet finns det en holistisk och en kontextuell variant. I båda frågar vi oss vad vi vill, vem vi är, vad vi kan och vet och slutligen hur effektuerar (organiserar) vi det vi vill åstadkomma. Men i det kontextuella Samspelet spelar vi om en specifik utmaning: T.ex. hur ser vår digitala målbild ut? Och i den kontexten kommer vi förmodligen att se att både vår struktur, förmåga och kultur behöver genomgå ett stålbad. Och en i normalfallet viktig insikt är: Vi behöver ett tudelat styrsystem. En för det vi redan gör och en för den digitala transformationen.  Om vi inte gör investeringar där vi inte kan räkna hem vårt business case, tillhör det den befintliga världen. 

Varje innovationsinitiativ kan inte vara lönsamt. Det ligger i sakens natur. Alltså måste vi inom ramen för digitaliseringen acceptera andra styrmodeller. Jag brukar kalla dem för Dual Governance Modells. I den offentliga världen är detta verkligen svårt att ta till sig, men även etablerade industri- och tjänsteföretag värjer sig för den typen av resonemang.  Och det är naturligt. Att styra sin verksamhet i alla former har utgjort basen i verksamheten. Att då plötsligt omkullkasta så etablerade sanningar är inte alltid välkomna förslag. Men tittar vi på Google, Amazon, Apple, Tesla m.fl är det just deras innovativa förmåga som gett resultat. De lever i en systematiserad innovationskultur, som utan tvekan är en förutsättning för alla verksamheter framgent. 

Men det ligger också i sakens natur att den digitala transformationen kräver andra konstellationer av människor. Att Sam, i alla former, blir en än mer viktig framgångsfaktor blir tydligt när nya samarbetsformer, nya samarbetspartners och inte minst nya samband och sammanhang behöver fortsås och värderas. 

Istället för att enbart titta på nya roller, som CDO (Chief Digital Officer) eller liknande befattningar behöver vi förstå att de digitala potentialerna kräver nya grepp. En digital akademi (DA) vars uppgift är att utforma och värdera nya digitala verksamhets- och affärsmöjligheter kan vara ett av dem. Ett annat är, att ta till sig kunskap om och förståelse för vad digitalisering egentligen är. Och det är inget man lär sig på en eftermiddag.

I boken, Digital Transformation, kommer ett viktigt angreppssätt att beskrivas utförligt. Och, utan att avslöja för mycket, kan jag säga att det finns en analogi med uttrycket: att tala till bönder på bönders vis, eller att tala om de digitala potentialerna med digitala metoder och liknelser (stories). Om det låter kryptiskt, kommer det klarna när väl materialet blir tillgängligt. 

to be continued . .